Enligt skattelängden för Ångermanland från 1550 fanns det 8 hemman i Omne, som därmed var en av Nordingrås största byar ur skattesynpunkt. När byn skiftades på 1820-talet fanns det 14 bönder, 1 torpare och 1 båtsman i Omne. Man hade husbehovskvarnar som stod i en rad i Kvarnhus-bäcken. Vattenkraften utnyttjades även till en såg.
|
En karta från 1823 ger en god bild av en typisk 1800-tals-by. På varje gård fanns ett stort antal byggnader. Husen var av timmer, omålade, och på taken låg näver täckt med kluven takved. Skifteshandlingar ger en detaljerad beskriv-ning av de gårdar som berördes. Vi vet därför att Johan Nilssons gård exempelvis omfattade mangårds-byggnad med 4 rum, foderlador, bryggstuga med 2 rum och källare, här-berge med 2 bottnar (våningar), stall och apartements-byggnad (dass) fähus, vedlider och badstuga.
Strömmingsfiske och linnetillverkning var i Omne viktiga binäringar till jordbruket. På 1870-talet nåddes byn av såg-verksindustrin som fick byn att blomstra och gav många arbetstillfällen. 1926 lades Omnesågen ner.
Idag är starkt expanderande Omne Bröd den störste arbetsgivaren. Längst upp i byn finns enmansföretaget Omne Trä AB, som "skräddarsyr" specialsnickerier och mitt emot finner vi konstnären Birgitta Nenzén.
Det vackra läget högt ovanför Omnefjärden med starkt sluttande fält och åkrar och det lodräta Omneberget i bakgrunden gör Omne till den kanske allra vackraste av Nordingrås alla byar.
|